Underbara crosstrainer, hur du förgyller mitt liv.
Beundransvärda svenska björnstam, hur jag älskar din melodi.
Kombinationen - och jag kan springa ifrån alla problem, i en skog i morgonljus till fåglars flykt. Hur jag älskar allt ni ger mig.
Redan en drog jag måste ha mer av, oavsett vad kroppen klarar av.
Höjer volymen, blundar hårt, försöker låta bli att le. Håret piskar nacken, manar mig att springa fortare.
Till och med nu, i soffan och en skyndsam flykt till en annan värld, vill jag slänga bort datorn och vinet och kasta mig ut i natten. Bara springa, springa, fly med slutna ögon och leende läppar.
Fly in i alla mina olika världar.
Jag vet att mina problem kan tyckas små i dina ögon, du tycker vi ska rycka upp och fortsätta gå. Om det vore så enkelt för såna som oss.
Men om du bara visste, hur skönt det är att kunna skriva igen, när det äntligen finns något att skriva om! När jag känner något, om så bara negativa känslor. De rinner som en bäck av sorg, ut i en sjö av lycka i att få släppa loss. Lite som "let it go". Befrielse.
"Det ljusa, det klara, finns bland det uppenbara"
"Sen när inga sorger finns kvar, vad blir vi då lyckligare av?"
lördag 8 februari 2014
torsdag 6 februari 2014
Konflikter
I hjärtat, i huvudet och överallt omkring.
Alla ord hon så omsorgsfullt formar i huvudet, vrider och vänder och testar innan läpparna pressas ihop för att inte fria några känslor. Bättre att stänga inne och hålla tyst, rensa ansiktet på uttryck och vara sval. Tankarna i en ilsken storm.
Hon vill inget hellre än att släppa sig fri, bryta sig loss och sväva bort, men. Tänk om marken rämnar och det inte längre finns någonstans att landa. Om den stora trygga famnen hon kallar hem plötsligt blir till två hårda armar i kors, strängt hållna kring det enda hon egentligen behöver. Satsa allt och förlora allt...
Fötterna dras mot skogen, hon blundar och låter de bleka solstrålarna förgylla hennes värld. Här finns ro, här finns något annat, ett substitut för kärlek.
Räknar dörrarna, till de andra världarna. Så mycket att välja på och där står alltid en dörr öppen. Där inne är värmen varmare och mörkret jagas bort av ljus.
Det är för mycket... hennes lycka gör henne galen, hur kan man vara lycklig och ledsen samtidigt? Det finns ingen rätsida! Allt är upp och ner och bak och fram och in och ut och vrängt, vridet, galet. STÄNG AV!
"Längtar efter något som kan rädda mig"
Alla ord hon så omsorgsfullt formar i huvudet, vrider och vänder och testar innan läpparna pressas ihop för att inte fria några känslor. Bättre att stänga inne och hålla tyst, rensa ansiktet på uttryck och vara sval. Tankarna i en ilsken storm.
Hon vill inget hellre än att släppa sig fri, bryta sig loss och sväva bort, men. Tänk om marken rämnar och det inte längre finns någonstans att landa. Om den stora trygga famnen hon kallar hem plötsligt blir till två hårda armar i kors, strängt hållna kring det enda hon egentligen behöver. Satsa allt och förlora allt...
Fötterna dras mot skogen, hon blundar och låter de bleka solstrålarna förgylla hennes värld. Här finns ro, här finns något annat, ett substitut för kärlek.
Räknar dörrarna, till de andra världarna. Så mycket att välja på och där står alltid en dörr öppen. Där inne är värmen varmare och mörkret jagas bort av ljus.
Det är för mycket... hennes lycka gör henne galen, hur kan man vara lycklig och ledsen samtidigt? Det finns ingen rätsida! Allt är upp och ner och bak och fram och in och ut och vrängt, vridet, galet. STÄNG AV!
"Längtar efter något som kan rädda mig"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)